Ernest Hemingway är förmodligen en av vår tids mest välkända författare. Det är få som inte hört talas om honom, eller någon av hans verk. Kanske allra mest känd är boken Den gamle och havet som fortfarande läses av miljoner människor världen över. Boken är den sista större roman som Ernes Hemingway någonsin kom att skriva och anses också vara anledningen till att han tilldelades nobelpriset i litteratur 1954.
Hemingways liv är oerhört intressant och äventyrligt. Redan som 18-åring deltog han, som ambulanssjukvårdare, i första världskriget. Efter att ha skadats allvarligt av granatsplitter återvände han hem till USA 1919. Väl hemma ägnade han mycket tid åt att föreläsa om kriget och protesterade särskilt mycket mot glorifieringen av kriget. Han kom även att skriva novellen “Soldier’s Home” (Soldat kommer hem) där han skrev om sina egna skuldkänslor över att ha överlevt och hur svårt det var att återvända hem med de djupa psykologiska sår som han bar.
1921 kom Hemingway att träffa Hadley Richardson och enligt honom själv uppstod kärlek vid första ögonkastet. Efter bara några månaders brevskrivande bestämde paret sig för att gifta sig och flytta utomlands. Målet var egentligen Rom men övertalades av en vän till Hemingway att istället flytta till Paris.
I Paris skulle Hemingway komma i kontakt med modernismen via Gertrude Stein. Stein kom att bli Hemingways mentor medan paret bodde i Paris. Under de två år paret Hemingway var bosatta i staden lyckades Ernest skriva 88 artiklar till tidningen han arbetade för. Dessa var rapporter från det grek-turkiska kriget, skildringar av tjurfäktning i Pamplona i Juli: Världsmästerskapen i tjurfäktning och olika reseskildringar.
Hemingways framgångar varvades med ett allt mer intensivt festande tillsammans med olika bekanta. Trots festandet, och en allt tydligare alkoholism, lyckades Hemingway att fortsätta som journalist och även skriva flera böcker. Allt tog dock slut 1954 när han var med om två flygplanskrascher som ledde till skador på lever och njurar. Den medicinering han fick gjorde honom djupt deprimerad och 1961 orkade han inte längre utan begick självmord några dagar innan han skulle fylla 62.